Du kan själv designa dina fönster med färger, former och spröjs i många kombinationer. Men vad blir egentligen vackrast? Och hur såg originalfönstren på ett gammalt hus egentligen ut? För att förenkla ditt fönsterköp har vi satt ihop en guide med förslag utifrån olika hus byggnadsstil och ålder.
Allmoge, fram till 1850-tal
Allmogehus är byggda i den rustika stil som var vanlig i det svenska bondesamhället. De har symmetriska fasader och fönster med mittpost och spröjs som delar upp fönstren i fyra eller sex rutor.Ska du byta fönster i ett allmogehus, eller bygga ett nytt hus i allmogestil, är träfönster av hög kvalitet det givna valet. För att behålla husets stil rekommenderas fönster med en rundad kant på insidan och klassiska fönsterhakar.
Villaromantik, 1870-1890-tal
Vid den här tiden längtade många bort från staden till de nya, idylliska villastäderna. Husen byggdes ofta med torn och fritt placerade fönster. Även här var fönstren indelade i små rutor med hjälp av spröjs och råden vid fönsterbytet är de samma som vid allmogehus.
Värt att tänka på när man väljer fönster till äldre hus är hur isolerad fasaden är. Om huset är lite dragit, eller det handlar om ett sommarhus, och därför har höga uppvärmningskostnader kan man inte spara lika mycket pengar på att byta till energieffektiva fönster som i ett hus med täta väggar. Då kan man spara pengar på att köpa fönster med två glas istället för de mer energieffektiva med tre.
Jugend, 1890-1910-tal
Här kom friare och mer organiska former in i arkitekturen, vilket bland annat kan ses i att fönstren ibland har en bågformad överdel. Både mitt- och tvärposter var vanliga. Det var populärt att ha mindre, spröjsade vädringsfönster upptill i fönsterkarmen och låta de stora glasen vara utan spröjs.
Fram till tidigt 1900-tal var fönstersnickerier mörka, ofta i rödbrunt, brunt eller grönt. Därefter blev det vanligare med ljusare färger.
Även här är kulturfönster förstavalet, men även andra träfönster av hög kvalitet med lös- eller mellanliggande spröjs går att få i utföranden som kan försvara sin plats i Jugendfasaden.
Nationalromantik, 1910-1920
Denna byggnadsstil uppstod som en nostalgisk protest mot modernismen och husen byggdes med inspiration av bland annat vasatidens slott och stormaktstidens barock. I städerna byggdes husen ofta i tegel eller med puts. Villor hade vanligen fasader i tjärat eller rödmålat trä.
Fönstren i hus med denna stil hade tätsittande spröjs och såväl fönster som foder och knutar målades vita, bruna eller gröna.
Ett kulturfönster har det rätta hantverket för dessa hus och kanske passar det att välja ett gammaldags glas. Med rätt tillval kan det bli vackert med ett modernt träfönster av hög kvalitet. Vill du ha så gott som underhållsfria fönster väljer du träfönster med mattlackerad aluminiumbeklädnad som ser ut som trä.
Nordisk klassicism, 1920-1940-tal
Längtan efter klassicismen växte fram när nationalromantiken hade spelat ut sin roll och man sökte ett stramare formspråk utifrån 1700-talet ideal. Under denna period var det populärt med trä, locklistpaneler och så kallade oxögon – det vill säga små runda eller elipsformade fönster. Även halvrunda fönster var vanliga. De större fönstren hade mittpost och spröjs som delade in glaset i kvadratiska rutor.
Regelbundenheten i denna byggnadsstil gör att det passar lika bra med kulturfönster som moderna träfönster – med eller utan aluminiumbeklädd utsida. Moderna fönsters lösa spröjs är svåra att skilja från fasta och kan därför göra sig bra till hus från denna period.
Funkis, 1930-1950-tal
Runt om i världen började arkitekter under 1920-talet använda nya formspråk och ritade byggnader utifrån deras funktion. Husen fick släta fasader, platta tak och kubliknande former. Nu valdes fönster utan spröjs och de placerades ibland i hörn. Fönstren hade ofta stående poster, men nu var det inte alls säkert att de placerades i mitten.
Den som har ett funkishus har gjort ett klipp när man är framme vid den dag då fönstren behöver bytas ut. Till dessa är nämligen ett modernt kvalitetsfönster utan några estetiska tillbehör de allra bästa. Välj gärna aluminiumbeklädd utsida för minimalt underhåll och en rak kant på insidan för att matcha husets form.
Svensk funkis, 1950-1960-tal
Det här är funkisstilen i en hemvävd version. Fasaderna var oftast i tegel eller puts och på taken låg tegelpannor. Här blev det populärt med fönster som var lite förskjutna och med mittpost, men ingen spröjs. Först nu blev det populärt med större fönster för att släppa in mer ljus och de placerades ofta i vardagsrummen.
Råden vid fönsterbytet är de samma som vid funkisstilen, förutom att du eventuellt vill ha poster för att matcha huset originalutseende. Fundera gärna på om det vid ett fönsterbyte går att öppna upp ännu mer med ett par skjutdörrar.
Massproduktion, 1970-1980-tal
Här har vi miljonprogrammets principer i småhusversion. Fram till 1970-talet hade fönster vit insida, men här blir det populärt med laserade fönster. Nu blir det också vanligt med altandörrar och breda fönster i vardagsrummen.
Vill du ha laserad utsida så är det träfönster som gäller till dessa hus. Om inte så kan du välja aluminiumbeklädd utsida för minimalt underhåll. Välj matchande fönsterdörrar och skjutdörrar för en vacker helhet.
Individualism, år 1980 och framåt
Här ser vi stor variation, individualism och arkitektritade hus. De har ofta en funktionell och stram stil, vilket gör det självklart med en rak kant på insidan. Eftersom moderna fönster har hög energieffektivitet och vi mår bra av naturligt ljus har dessa hus ofta stora glaspartier. Fönstren har blivit viktiga för helhetsinstycket.
Guiden kommer från Svenska Fönster som är en av Sveriges ledande och mest miljövänliga fönstertillverkare. Företaget har två varumärken – Svenska Fönster och Traryd Fönster. Vi har högkvalitativa träfönster för dig – oavsett vilken stil till hus har.
Läs också: Produktnyhet – våra allra bästa fönster finns nu i gammal stil